En bruten rygg stoppade honom inte.
Jonatan Hultén har gjort sin drömtillvaro till sitt yrke.
Som bergsguide får han kickar varje dag, året runt.
Och han tar gärna med dig på en tur.
Vågar du?
Tänk dig att du är ute och åker skidor på en glaciär i de franska alperna.
Det har snöat hela dagen innan och den branta glaciären är täckt av ett tjockt lager orört puder.
Solens strålar värmer din nacke.
Du är 22 år gammal.
Adrenalinet pumpar i takt med dina skär.
Livet leker.
Så plötsligt öppnar sig marken och du faller. Du landar någonstans,hårt, på rygg. Det gör så ont att du tror att du ska dö. Du inser att du ligger på en avsats i en glaciärspricka och att du kanske dör om du inte får hjälp, fort.
Jonatan Hultén föll ner i just en sådan glaciärspricka för fem år sedan. Han bröt ryggen och krossade en sätesmuskel i fallet. Kompisen som var med åkte genast ner till närmaste by, Chamonix, för att hämta hjälp. Men Jonatan vågade inte vänta.
I stället kravlade han sig upp för en snöbrygga till sprickans topp, spände på sig en skida på det ben som han fortfarande kunde stödja på och började åka. Han svimmade av smärtan flera gånger på vägen ner, men kom fram.
I dag är Jonatan återställd. Han är snart färdigutbildad bergsguide, vilket innebär att han guidar skidåkare och klättrarei några av världens mest utmanande bergskedjor.
Olyckan avskräckte inte
Han har sin bas i franska Chamonix. De senaste veckorna har han varit uppe på toppen av Mont Blanc med kunder fem gånger. Och tagit sig över ett otal glaciärer. Olyckan för fem år sedan avskräckte inte.
– Tvärtom, det gav mig en kick. Kunskap och erfarenhet är grymt viktigt för att bli en bra bergsguide. Jag fick några år på köpet, har blivit lite äldre i kroppen, men så länge jag håller i gång så mår jag bra, säger Jonatan.
Han var 19 år när han bestämde sig för att bli bergsguide. På en skidresa till Åre hörde han talas om en bergsbestigningsskola i Kanada, sökte och kom in. Lärarna på skolan var bergsguider och Jonatan visste med en gång att han hade hittat sitt yrke.
– Att få vara utomhus och röra på sig, att få vara ibergen hela dagarna - det är fantastiskt. Sedan är jag väl lite av envagabond. Jag trivs med det. Jag blir uttråkad om jag inte har någon uppgift att utföra.
Nu är inte bergsguide ett yrke som alla andra. För att över huvud taget få börja utbilda dig måste du vara minst22 år och ha fem års klätter- och skiderfarenhet. Du ska ha avlagtklippklätterinstruktörsexamen och kunna visa upp enrespektingivande meritförteckning på över 100 olika klätter- och skidbestigningsturer.
Därefter måste du genomgå sammanlagt113 utbildningsdagar uppdelade på olika kurser, examineras i fem olika etapper samt göra 40 dagars praktik med en handledare.
Bakom kraven står Svenska Bergsguideorganisationen (SBO), som också examinerar bergsguiderna. Efter tre till fem år på SBO:s kurser kan du titulera dig färdig bergsguide.Det innebär att du kan guida var du vill i de 25 länder i världen som ärmedlemmar i den internationella bergsguideunionen.
Jonatans utbildningskull består av fem personer. De har just klarat aspirantguideprovet och får nu jobba under uppsikt av handledare. När detta skrivs är Jonatan på väg till Chile för att guida. Senare i år blir det Grönland och Kanada. Och så Sverige och Riksgränsen till våren. Hans dröm är att få guida i Japan och på Nya Zeeland.
Men jobbet handlar inte så mycket om de egna kickarna som att hjälpa andra att få dem.
Sällan olyckor
– Det roligaste med att guida är att ta med folk ut som inte är så erfarna och visa dem hemligheterna i bergen. Att få dem att ta sig till ställen dit de aldrig skulle ta sig själva. Det är ju inte bara att gå upp till toppen av Mont Blanc. På vägen dit måste man lära ut teknikerna för att klättra, använda selen, yxan och så vidare. Många är nybörjare, men nästan alla får blodad tand och kommer tillbaka år efter år.
För det mesta är de som hyr en bergsguide både motiveradeoch läraktiga. Därför inträffar det sällan olyckor. Men visst händer det att någon får panik. Eller bara inte lyssnar på vad Jonatan säger.
– Jag hade en kille med som inte lyckades lära sig att knyta in repet i selen. Jag tror att jag visade honom 200 gånger. Då gäller det att ta det som en utmaning.
Att leda är en konst i sig och något som bergsguiderna tränas noga i.
– En bra guide är en som trivs själv och får gästerna att ha det bra. Jobbet kan innebära att man får hålla en framgångsrik företagschef som drabbats av höjdrädsla i handen. Det viktiga är att få den personen att sluta vara rädd. Även om det är en riskfylld situation får du inte tänka på dig själv.
En annan viktig sak för en bergsguide är att undvikaskador. En skada kan förstöra en hel säsong. Alltså måste man ibland avstå från frestelsen att testa en extra utmanande klätteretapp,eller att kasta sig ut i ett läskigt läckert off-piste-åk.
Jonatan tar med sig mellan en och fyra personer på en guidning, beroende på vad för typ av tur det är. Är det englaciärvandring kan de vara fyra stycken, men då startar de redan vid tvåtiden på natten. Detta för att hinna vandra innan solen har gjort snön mjuk och därmed ökat risken för att ramla neri sprickor.
En toppbestigning av Mont Blanc betyder max två deltagare. Och en tur upp på svårbestigna Matterhorn gör Jonatan bara med enskilda personer.
Jonatans kunder är av alla åldrar och nationaliteter. Han fascineras nästan lika mycket av olika kulturer, länder och folk som han gör av bergens kantiga mystik. Att själv få resa ochupptäcka nya länder och bergskedjor tycker Jonatan är en av de storafördelarna med jobbet.
Fiskare på västkusten
Men trots vagabonden inom honom, kommer Göteborg alltid att vara lika med hemma. Ett hus i Bohuslän tillhörframtidsplanerna. Och om han inte skulle jobba som bergsguide vet Jonatan med säkerhet vad han skulle göra.
– Jag skulle vara fiskare. Hemma på västkusten.
Jonatan tipsar om bästa
…åket: ”Var som helst i lössnö! Det är alltid samma tillfredsställandekänsla att gunga ner med mungiporna nära öronsnibbarna:”
…klättringen: ”Ett ställe som har allt man kan tänka sig är klättring på Railay-beach, Thailand. Det är underbara människor, sköntklimat, varmt vatten, supergod mat och grymt bra klättring.”
… skidorterna: ”Nordnorges bergskust, British Colombia i Kanada och La Grave, sydfranska Alperna.”
Fakta | Bergsguidning
- En dag med en bergsguide i Alperna kostar ca €300
- Jonatan Hultén kan ordna allt från enskilda turer till hela paket med resa, logi, turer etc.
- Alla svenska bergsguider och aspirantguider är medlemmar i SBO, Svenska Bergsguideorganisationen. För kontakt, info och bokningar gå in på www.sbo.nu
Skribent: Christina Bjerkander
Foto: Magnus Thörewik
